tisdagen den 22:e april 2014

Muslimska superhjältar går mot strömmen av stereotypa bilder


Joanna Rubin Dranger på Bokmässan. Bild från Wikipedia
Vad är det egentligen vi läser för våra barn? Och inte minst, vilka signaler förmedlar böckernas bildspråk? Under årets Barnkultursymposium på Stockholms universitet höll Joanna Rubin Dranger, professor i illustration på Konstfack, en intressant föreläsning om just det. Läs intervjun med henne på Bolla.se

onsdagen den 16:e april 2014

Barnbibliotekens samarbete med BVC

I februari besvarade barnbiblioteken i Skåne en enkät som Kultur Skåne utformat tillsammans med Kompetenscentrum för barnhälsovård. Vi ville undersöka det existerande samarbetet med BVC och intresset för att utveckla det. 52 bibliotek från 30 (av Skånes 33) kommuner besvarade enkäten och kan visa på ett existerande samarbete vilket vi tycker är fantastiskt bra! Här kommer en sammanställning av svaren.


Samtliga bibliotek delar ut eller medverkar i utdelningen av Barnens första bok. I större kommuner är det ofta stadsdelsbiblioteken/filialerna som har ansvaret för detta. Många gånger är det BVC-personal som delar ut presentkort till gåvobok som sedan hämtas på biblioteket. En kommun delar ut en bok till 4-åringar i samband med 4-årskontrollen.
På arton bibliotek deltar personal i föräldragruppsmöten på BVC, ett trettiotal bibliotek har föräldragruppsträffar på biblioteket, i enstaka fall både och. I de större kommunerna är det även här så att detta görs av stadsdelsbibliotek/filialer och inte av huvudbiblioteket. Föräldrar kan bjudas in till visning tillsammans med BVC-personal, det vara mycket strukturerat  - "sista mötet för BVCs föräldragrupper äger rum på biblioteket och hålls av bibliotekarien", eller fungerar i perioder beroende på intresse från BVC eller bibliotekets resurser.
Hälften av biblioteken berättar också om andra samarbeten med BVC. Bokpåsar, språkpåsar, babybokväskor, läspåsar till utlån på BVC, familjecentraler, babycafé och öppna förskolor är ofta förekommande. Dessa påsar kan vara både med svenska barnböcker och tvåspråkiga. Språkpåsar till föräldrar med barn i behov av extra stöd i sin språkinlärning kan vara framtagna av biblioteket i samarbete med kommunens språk-team logopeder. Ett projekt är Språklyftet i Lund. Några ställer bokdeposititioner i BVC:s väntrum.
På ett bibliotek förlägger BVCs föräldragrupper en av sina träffar till biblioteket och biblioteket pratar lite om språkutveckling. I en annan kommun är det förskolornas specialpedagog som pratar språkutveckling medan bibliotekspersonal pratar böcker och bibliotek.
Några delar lokal med öppna förskolan. Sagostunder, sjung med ditt barn (babyrytmik), barnteater, sång- och ramsstunder och bebisbokprat för barn 6-12 mån är det flera bibliotek som har utan att för den skull samarbeta med BVC
Enstaka nämner att det är svårt att få BVC att prioritera besök av personal från biblioteket, att samarbetet har gått i perioder, ibland har man träffat någon föräldragrupp, ibland är det långt mellan grupperna som man träffar.

En majoritet av biblioteken önskar ett utökat samarbete med BVC

Man har många idéer på hur det skulle kunna utformas
  • "Att det fanns mer tid i föräldragrupperna så att jag kunde träffa alla en gång, och att det var bättre småbarnsvänlig miljö på vårt bibliotek, så att det hade varit lättare att bjuda in småbarnsföräldrar". 
  • Att fler distriktssköterskor tog sina föräldragrupper till biblioteken och även deltog på något evenemang för småbarn och deras föräldrar. 
  • Öppna träffar på biblioteket där man tillsammans kunde tala vikten av läsning och berätta om bibliotekets utbud för såväl vuxna som barn och /eller möjlighet att medverka på föräldraträffar.
  • En tätare kontakt med BVC mellan de tillfällen då man har någon form av gemensam aktivitet, t.ex. att få veta vilken litteratur de tipsar och att de kan förmedla önskemål som framkommit vid föräldraträffar, men inte i föräldrarnas egna kontakter med biblioteket. 
  • Mer samverkan kring barn där föräldrarna inte har svenska som modersmål.
  • Utdelning av presentkort på böcker även vid 4-årskontrollen. Annat samarbete mellan BVC, specialpedagoger och bibliotek, ex språkpåsar, "bok på recept" el liknande. 
  • Att fler föräldrar hämtar ut "Min första bok".
  • Att förbättra informationsstrukturen, tipsa varandras nätverk och göra studiebesök hos varandra
  • Ett målinriktat samarbete mellan BVC och biblioteket med en gemensam handlingsplan - det halländska projektet Språkkedjan omnämns av flera bibliotek.
Många vill gärna men hänvisar till bristande resurser. Ibland har man god kontakt med något BVC men inte med andra trots att de ligger i samma kommun. Det verkar i mycket vara en personfråga men också en fråga om bibliotekets egna resurser och prioriteringar.

måndagen den 14:e april 2014

Barnlitteratur - svensk och översatt

Årets Bokprovning av SBI konstaterat att andelen översatta barnböcker är den lägsta på 60 år och förändringen har skett de senaste åren. 2003 var fortfarande de översatta titlarna i majoritet. När förlagskrisen slog till 2009 drabbades de utländska författarna hårdare bland annat för att översättningen kan kosta upp till 100 000 för en tjockare textbok.
Svensk bokhandel har i sitt senaste nummer en lång och intressant artikel om detta - Blott Sverige svenska barnböcker har och även ledaren ägnades frågan.
Är det något vi skall oroa oss för? Eller är svenska barnböcker så mycket bättre att vi klarar oss utan översättningar?
På SBI talar man om att en ökad svensk dominans bidrar till en minskad kulturell mångfald och Matilda Wallin på Trasten är mycket kritisk till att de stora barnboksförlagen inte kan översätta ens en eller två titlar från områden i världen som sällan översätts. Nina Suatan på bokhandeln Bokspindeln svarar på frågan varför det är viktigt med mångfald. "Vi brukar trumma ut budskapet att vuxenförmedlare, alla som sätter en bok i händerna på barn, har ett ansvar att se till att barnen får ta del av olika berättelser och röster ... Den mångfalden är så berikande ... det gör hela din värld större"
En viktig barnbiblioteksfråga!

torsdagen den 10:e april 2014

Läsfrämjande - seminarium 28 mars och fortsättningen

För snart två veckor sedan anordnade Kultur Skåne det första seminariet av tre inom det regionala arbetet med läsfrämjande. Syftet med seminariet var att påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete kring läsfrämjande tillsammans med  bibliotek och folkbildning. Tidigare blogginlägg om läsfrämjande här. Drygt sextio deltagare från biblioteken och 6-7 från folkbildningen lyssnade och diskuterade på Stapelbädden i Malmö.
Före lunch berättade Ann Wiklund om den "förstudie gällande bibliotekens läsfrämjande insatser i sex sydlän" som Skåne gör tillsammans  med Jönköping, Halland, Kalmar, Kronoberg och Blekinge.
Efter lunch höll  Amira Sofie Sandin en kombinerad föreläsning/workshop baserad på sin (röda) bok Barnbibliotek och lässtimulans; delaktighet, förhållningssätt, samarbete
Några diskussioner/reflektioner som gjordes under dagen var att man ofta väljer projekt som arbetsform som en möjlighet till
  • Omvärldsbevakning och kunskapsutveckling där biblioteken vill undersöka och kartlägga eller anpassa och utveckla en verksamhet eller arbetsmetod utifrån förändringar eller nya behov i bibliotekets omvärld.
  • En möjlighet att pröva (och tillåtelse att misslyckas)
  • Att omsätta nya idéer för att utveckla/förändra arbetsmetoder och verksamhet.
  • Att utveckla samarbete och marknadsföring -  inom den egna organisationen eller utåt mot aktörer i närsamhället.
Både för- och eftermiddagen pekade på vikten av tydlighet i formuleringen av syften och mål. Att dessa styr möjligheten till, liksom kvaliten på, utvärderingen. Dokumentationens roll för spridning av metoder och erfarenheter men kanske mest för den egna reflektionen.

Några av de andra referenser Amira Sofie Sandin nämnde:
Barnet, platsen, tiden (blå boken) bl. a. ett kapitel av Beth Juncker om skolbibliotek och folkbibliotek
Studier av barn- och ungdomsbibliotek (gröna boken) bl. a. Åse Hedemark: Barn berättar …
A-S Sandin: Läslust en brinnande känsla i magen

Om biblioteket som lågintensiv mötesplats:
Audunson, R. (2005). The public library as a meeting-place in a multicultural and digital context: The neccisity of low-intensive meeting-places. I Journal of documentation (61:3, s. 429-441)

Måldokument utifrån barnkonventionen om svenska barnbibliotek:
På barns och ungdomars villkor (2003). Svensk biblioteksförening.


Våra utgångspunkter i planeringen av det regionala arbetet inom läsfrämjande har varit att både bibliotek och folkbildning redan idag arbetar med detta på en mängd olika sätt. Erfarenhet och i vissa fall expertis på läsfrämjande arbete finns också här - liksom i skola och forskning.
Läsfrämjande är en komplex och svår fråga: vad menar man egentligen med läsfrämjande, många insatser görs, det finns många aktörer och motstridiga rön om hur man går tillväga.  Det behövs reflexion både på de enskilda biblioteken och tillsammans med andra. Hela Pisa-debatten har ju visat på en osäkerhet om var ansvaret ligger och vad som bör göras. I senaste BBL svarar några bibliotekschefer hur man tänker sig att kunna arbeta med läsfrämjande och jag fastnade för hur Nick Jones (Huddinge) formulerade det - att folkbiblioteket kompletterar men inte kan kompensera för skolans viktiga arbete och föräldrarnas betydelse som förebilder. Att icke-användarna inte är problemet utan att biblioteket behöver förändras och pröva nya metoder för att svara mot uppdraget att finnas till för alla.
Därför är vår ambition i år att pröva, att biblioteken formulerar projekt utifrån sina lokala förutsättningar, med fördel i samarbete med t ex studieförbund för att testa idéer och utveckla verksamheten

Ett problem är att det inte kontinuerligt gjorts sammanställningar över läsfrämjande projekt ute i landet. Amira Sofie Sandins undersökning är en av de få och den sätter fingret på flera problem som förenar de projekt som görs.
  • Att det ofta saknas kopplingar till uppdrag, långsiktighet, utvärdering kopplade till syfte och mål.
  • Att man utan någon utvärdering inte kan säga vad som fungerar eller inte och om bibliotekens insatser gjort någon skillnad. Resultatet är att det är svårt att peka på olika modellprojekt och lyfta fram några slags Best practice.
Förstudien i de fem länen i södra Sverige är ett första steg i att få en bild över det läsfrämjande arbetet på biblioteken. Enkätundersökningen blir också en möjlighet för er i kommunerna att få syn på och reflektera kring ert egna läsfrämjande arbete, vad ni gör och varför.

Vi hoppas att seminariet i höst kan ge ytterligare några pusselbitar då Kulturrådet kommit längre med sin handlingsplan.Vi har varit på två möten med dem där inriktning och strategier för läsfrämjande och barn/unga diskuterats och är inbjudna till ett möte i juni tillsammans med länsbildningsförbunden där läsfrämjande och vuxna är ämnet. Vi kommer att skriva mer om detta på vår blogg.
Senaste nytt är att Nina Frid blir handläggare för läsfrämjande på KUR från augusti - roligt!


En påminnelse om möjligheten att söka bidrag för utvecklingsarbete, bl a inom läsfrämjande har idag skickats ut till alla bibliotekschefer i Skåne.  Även studieförbund och folkhögskolor fått information om möjligheten att söka utvecklingsmedel. Sista ansökningsdag är 30/4.

Om Koha

Senaste numret av Kultur i Västs tidskift Framsidan har digitalt tema. Flera av artiklarna handlar om bibliotekssystemet Koha, som bygger på öppen källkod. Regionbibliotek Halland och har varit drivande i flera projekt kring bibliotekssystemet Koha, som till exempel i  Hylte kommun där migreringen över till Koha, nu är klar. All anpassning till Hyltes behov eller svenska förhållanden är dock inte klar, men ambitionen är att den anpassning som nu görs i Hylte-projektet ska komma andra svenska bibliotek till godo, berättar Viktor Sarge, utvecklingsledare på Regionbibliotek Halland.

En del andra spännande saker händer på Koha-fronten just nu: Mölndal har fått utvecklingsmedel från Kultur i väst för en förstudie för att undersöka möjligheten att skapa en fungerande koppling mellan Libra och Koha för överföring av data, och stora Deichmanske bibliotek i Oslo tagit beslut om att implementera Koha som bibliotekssystem på det nya biblioteket osm öppnar 2017.

Ett system byggt på öppen källkod  ställer helt andra krav på biblioteken. Det ger en stor frihet att utforma systemets utveckling, men ställer också krav på att biblioteket har en bra "beställarkompetens". Att det finns någon på biblioteket som kan lägga en bra beställning till externa utvecklare,  som kan prata teknikernas språk, är en förutsättning för att lyckas med implementering av Koha, samtidigt som det naturligtvis är sårbart att alltför mycket vilar på en eller ett fåtal personer.

En lösning på detta kan vara lokala och regonala samarbeten för att säkerställa den vardagliga driften och samtidigt tillsammans med andra bibliotek bidra till en biblioteksdriven innovation, menar Viktor Sarge. I ljuset av det resonemanget blir ju Koha-projeketet i de skånska "5Yes-kommunerna" väldigt intressant. Burlöv, Kävlinge, Lomma,Svedala och Staffanstorp inledde förra året en förstudie kring gemensamt bibliotekssystem med utgångspunkt från Koha, med stöd av Region Skåne.

onsdagen den 9:e april 2014

SKI-projektet och muséernas arbete med mångspråksfrågor

projektmötet häromveckan, för de bibliotek som just nu arbetar i något av mångspråksprojekten  medverkade Birgitta Petrén, chef för Pedagogiska enheten vid Malmö muséer  och berättade om om SKI-projektet (Språk, kultur, identitet) och muséernas arbete med mångspråksfrågor. 

Arbetet är kopplat till Malmökommissionens slutsatser kring social hållbarhet och bygger på insikten om att man lär sig mer när man har roligt och att mycket lärande med fördel kan ske utanför klassrummet. Malmö museer har nu en tjänst som jobbar enbart med SKI (med extern finansiering) vilket ger muséet möjlighet att boka in grupper. Man har lite olika program för olika målgrupper, men Birgitta menar att har man en gång utformat ett program för en specifik målgrupp kan man med bara små förändringar utveckla det även för andra målgrupper. Birgitta berättar om en rad begrepp som deltagarna erövrat på ett lustfyllt sätt och att Malmö muséer genom projektet också blivit en mötesplats för personer från olika delar av staden.

Birgittas presentation följdes av en diskussion i gruppen kring hur erfarenheterna från muséernas arbete med mångspråk kan översättas till biblioteksverksamhet och vilka gemensamma nämnare det finns mellan biblioteks- och museiverksamhet på det här området. Det folkbildande uppdraget är en sådan gemensam nämnare, liksom att koppla samman vars och ens berättelser med de berättelser som finns i museet eller biblioteket.

Utvecklingsarbete kring mångspråkig biblioteksverksamhet just nu och framöver

Mångspråk har ju varit ett prioriterat område när det gäller det regionala mediesamarbetet och den regionala biblioteksverksamheten både förra året och i år. En del av utvecklingsarbetet kring mångspråkig biblioteksverksamhet, sker i de fyra mångspråksprojekt, där totalt 24 skånska folkbibliotek deltar. Att projekten nu har kommit en bra bit på väg blev tydligt häromveckan då representanter från de fyra projekten och vi från Kultur Skåne samlades för avstämning, erfarenhetsutbyte och inte minst påfyllning i form av en inblick i hur Malmö muséer jobbar med mångfaldsfrågan. Erfarenheterna från museivärlden och de tydliga parallellerna till biblioteksverksamhet är intressanta och värda ett eget inlägg.

I Skåne NO-projektet har man nu genomfört fokusgrupper i alla kommuner utom en. Samtalen med fokusgrupperna har bland annat visat att man efterfrågar lättläst samhällsinformation, körkortsböcker, grammatikböcker, lexikon och böcker med parallelltext. En insikt är också att biblioteken behöver arbeta mer med fokusgrupper generellt och man poängterar också att det är viktigt att man ser fokusgrupper som ett sätt att bygga en långsiktig relation med medborgarna och att man har ett stort ansvar för de synpunkter och önskemål man får in.Erfarenheterna från fokusgrupperna och den statistik man tidigare tagit fram ligger nu till grund för inköp av mångspråkiga medier. Man kommer att satsa på grund- och baspaket för barn, i första hand på en filial per kommun.När det gäller vuxenlitteratur kommer man att satsa på ett nytt gemensamt, flytande, bestånd i Skåne NO.

Skåne NV har delat in sitt projekt i tre delar:
  • Inköp, leverans och målgrupper
  • tillgängliggörande (Arena och katalog)
  • mötet på biblioteket
Man har hittills haft arbetsmöten på de två första temana med representanter från alla Skåne NV-biblioteken. Utifrån statistik och analys av utlånade medier på olika språk har man identifierat tre kategorier när det gäller mångspråkiga medier: stora, vanliga språk, en mellannivå och en nivå med mer ovanliga språk. Totalt handlar det om efterfrågan på 48 språk i Skåne NV. De vanligaste språken menar man är ett lokalt ansvar för varje kommunbibliotek och när det gäller språken i mellannivån kommer alla bibliotek i Skåne NV kommer att ha varsitt ”ansvarsspråk”. Bibliotekens utlåningssiffror har legat till grund för ansvarsindelningen. På sikt räknar man med att respektive bibliotek kommer att ta allt större ansvar för sitt ansvarsspråk.

När det gäller del två av projektet har man konstaterat att sökning efter medier på andra språk, kräver kvalificerad katalogsökning och att det finns behov av fortbildning av personal kring detta. Man har också identifierat vilka problem och brister som finns i den gemensamma katalogen när det gäller medier på andra språk. Dessa brister är man inte ensamma om i Skåne NV - överlag finns det få bibliotekswebbsidor i landet som har mångspråkig information. I Skåne NV kommer man att ta fram ny mångspråkssida och dynamiska länkar med ingångar till olika språk i Arena. Man kommer också att försöka lyfta fram lättläst litteratur i E-lib och katalog och ”Ny i Sverige-information”.

De tre biblioteken i Skåne SO-projektet kommer att använda sig av profilinköp från BTJ för att bygga upp ett bättre bestånd av ”udda språk” inom delregionen. Man satsar 40% på vuxen och 60 % på barn. Man menar att varje bibliotek bör ha ett basbestånd av de större, vanligaste språken och bilderböcker, medan man bygger upp ett gemensamt, flytande bestånd av kapitelböcker för barn samt av vuxenböcker. För att bättre nå målgrupperna, lägger man i Skåne SO också stor vikt vid att utveckla sitt samarbete med olika samarbetspartners, både de gemensamma samarbetspartners man identifierat, SFI och Arbetsförmedlingen till exempel, men också unika, lokala aktörer.

Projektet i Skåne SV (Trelleborg, Eslöv, Höör och Burlöv) består av två delar, en teknisk och en som gäller inköp av media. När det gäller tekniken handlar det mycket om hur man kan lösa problemet att man inte har någon gemensam katalog. Man kommer att ta fram en enkel samsökningsfunktion, som ska fungera för både bibliotekspersonal och användare, för sökning av mångspråkigt material i de fyra bibliotekskatalogerna. När det gäller inköp menar man att barnlitteratur och de största språken är kommunernas eget ansvar. Inom projektet satsar man, liksom i Skåne NV, på de mellanstora/små språken och har delat upp ansvaret mellan biblioteken, så att varje bibliotek har ansvar för 3 språk.

Karin Ohrt tipsade om en intressant projektrapport Alla våra språk i Norrköping. Idén till projektet växte fram ur bibliotekets arbete med att försöka nå ut till familjer med andra modersmål än svenska via förskolan.

Utöver de mångspråksprojekt som redan är igång har vi på Kultur Skåne (Karin och Kristina) just nu också samtal kring utveckling av mångspråkig biblioteksverksamhet med de bibliotek som inte deltar i något av projekten. De samtalen har bland annat tydliggjort det glapp som ofta finns mellan det behov eller efterfrågan som biblioteket möter och de språk som faktiskt talas i kommunen. Mångspråk är, som sagt, ett prioreterat område när det gäller de utvecklingsmedel bibliotek kan söka fram till 30/4. Det kan handla om nya projekt kring månspråk framför allt för de kommuner som inte redan arbetar i något mångspråksprojekt, men också fördjupning eller vidareutveckling av arbetet med det mångspråkiga biblioteket med utgångspunkt från de erfarenheter som nu görs.

fredagen den 4:e april 2014

Lilla Slottet

Just nu pågår arbetet med att utveckla Malmö stadsbiblioteks nya barnverksamhet för Malmös 0-8-åringar. Projektet, som kallas Lilla Slottet, pågår från september 2012 och  till och med december 2015.

Målet är "att skapa en mötesplats som är socialt, digitalt och arkitektoniskt tillgänglig för Malmös alla barn. Arbetet med att ta fram avdelningens form och innehåll kommer att ske i nära dialog med malmöbarnen och deras vuxna."

Processen kan följas via bloggen Lilla Slottet och på Instagram.


tisdagen den 1:e april 2014

Bokpoddar - för det långa boksamtalet

För sju år sedan skrev Svensk Bokhandel för första gången om bokpoddar, då i form av ljudklipp från Penguin och Barnes and Nobles Meet the Writer. Idag har fenomenet nått Sverige på allvar och i sommarboksnumret av SvB finns en lång intressant artikel med tjugotalet exempel.

Ungdomsbokpodden Allt vi säger är sant och Solen från Stockholms stadsbibliotek startade redan 2012, förra årets bokmässa hade en egen poddscen och i höstas började även svenska förlag starta egna poddar.
Kanske är det så att boken och boksamtalet gör sig bättre i poddformatet än via Youtube.

Själv har jag på allvar börjat följa olika litteraturpoddar sedan januari i år och upptäckt hur fängslande även mycket opretentiösa samtal som Bookmakers - Norrtelje tidningar eller Bokhoras (tyvärr vilande) poddar kan vara. Också äldre avsnitt går utmärkt att lyssna på. Med prenumerationer på ett urval så finns det alltid något lagom långt att lyssna på när man behöver vila ögonen från boken på tågresan, vill sticka eller bara behöver skärma av. Inspiration till egen läsning - Bokpoddens avsnitt om mat i böcker som gjorde att jag upptäckte Kristina Sandbergs Att sörja för de sina och i sin tur till egna boksamtal.

Ladda hem appen Podcaster och pröva!

torsdagen den 27:e mars 2014

Malmö pratar om...

 
"Improvisation och åsikter. Forum, fika, fördjupning och förståelse. "
Malmö pratar om är ett återkommande arrangemang på Malmö stadsbibliotek. En inbjuden expert belyser tillsammans med en improvisationsteatergrupp ett aktuellt ämne, i Malmö eller i världen. Publiken är med och påverkar föreställningen och får en chans att födjupa sig i och reflektera kring ett dagsaktuellt ämne. I anslutning till föreställningarna erbjuder också Malmö stadsbibliotek fördjupning i form av ett urval av böcker, tidskrifter, filmer och andra medier.

Jag tycker detta är ett intressant sätt att utveckla bibliotekets roll som arena för aktuella samhällsfrågor och -debatt. Men också ett kul exempel på hur man i samarbete med andra aktörer och med hjälp av andra kulturformer kan utveckla bibliotekets kärnvärden. Helt i linje med kulturhustanken alltså!


Nästa tillfälle är 25 april kl 17 och då i samarbete med Teater Reagera. Temat väljs av Malmöborna och just nu står valet mellan jämställdhet och mångfald. Tidigare tillfällen, som har handlat om  EU-migranter och tiggeri respektive Soran Ismail och Sveriges Radios opartiskhetspolicy, har arrangerats i samarbete med Teater Impro.

onsdagen den 26:e mars 2014

Bibliotekens internationella manifest

...är titeln på en skrift som Svensk biblioteksförening tagit fram i samarbete med Svenska Unescorådet. Där finns alla biblioteksmanifest samlade och vissa fall i ny svensk översättning.

Skriften uppmärksammades på en konferens i Stockholm häromveckan: Att leva och andas IFLA:s biblioteksmanifest.
Både skriften och konferensen pekar på bibliotekens viktiga roll för att ge alla människor fri tillgång till information, kunskap och kultur för att kunna använda sina demokratiska rättigheter att tänka, tala och skriva fritt.

Hur viktiga (och "farliga") bibliotek och böcker kan vara i situationer där demokrati och yttrandefrihet inte är självklara, illustrerades väldigt tydligt av Martin Schibbye. Under de 438 dagarna var isoleringen det värsta och rädslan att prata och därmed tänka fritt den största kränkningen. Så länge vi vågar använda ordet är det starkare än allt, sammanfattade Martin Schibbye.

Skriftens olika manifest, tex folkbiblioteksmanifestet och inte minst IFLAs etiska regler för  bibliotekarier och informationsspecialister kan användas som stöd för bibliotekens och bibliotekspersonalens viktiga demokratiska roll och underlag för diskussioner om dilemman kring exempelvis integritetsfrågor och informationsfrihet. Bibliotekskort till papperslösa är ett exempel på en aktuell fråga som lyftes under dagen och diskuterades med utgångspunkt från manifesten.

Seminariedag om serier och barns och ungas läsning - platser kvar

Jag har tidigare skrivit om Litteralunds seriedag den 24 april. Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig för dem som är intresserade av barn och ungdomslitteratur, arbetar på bibliotek eller i andra sammanhang där man möter barn och deras läsning. Dagen anordnas med stöd bl a från Kultur Skåne.
Det blir fördjupning, samtal, serier i historien och möten med flera serieskapare och föreläsare som bland andra Johanna Koljonen, Fredrik Strömberg och Kim W Andersson.
Kom och bli inspirerad att arbeta mer med serier!
Anmälan är öppen och görs via Litteralunds hemsida

torsdagen den 13:e mars 2014

Kulturen i Lund

Min värld

Min Värld är en levande utställning - av barn för barn- som visas på Kulturen mellan den 12 januari och 24 augusti 2014. Elever i årskurs två i Västra Ingelstad har fått dokumentera och gestalta sin vardag genom fotografier och texter som sedan resulterat i en bok.  Och alla unga museibesökare får vara med i utställningen för att inspirera och inspireras.

Folkbildningspropositionen Allas kunskap - allas bildning

Ny proposition för folkbildningen

Förra veckan presenterade regeringen folkbildningspropositionen Allas kunskap - allas bildning. För första gången ska folkbildningspolitiken få ett självständigt mål och folkhögskolan erkännas som en egen utbildningsform.

En ny modell för oberoende statlig utvärdering av folkbildningen föreslås. Statskontoret bör ges i uppdrag att genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Myndigheten för kulturanalys bör förse Statskontoret med relevanta underlag.

Årets barnboksprovning, Loranga på Dunkers mm

Rekordstor ökning av inhemsk litteratur och tydliga spår av ensamhet och utanförskap

År 2013 gavs det ut totalt 1770 barn- och ungdomsböcker i Sverige, vilket är i nivå med 2012 då det utkom 1761. Klyftan mellan antal svenska och översatta böcker har ökat markant med 59 procent svenska böcker och 41 procent var översättningar.












Den tydligaste trenden i 2013 års utgivning är ensamhet och utanförskap. Det är ämnen som ofta skildras men förra året var det i fler böcker än någonsin. Mer att läsa om trenderna

Bokprovningen arrangeras numera endast i Stockholmsområdet men programmet den 18 mars kommer att filmas av UR. Länk till filmerna läggs in här så snart den publicerats.

Dunkers har fått KUR-bidrag till läsfrämjande


I samband med utställningen Loranga! Loranga! en väldigt stor utställning har Dunkers kulturhusfått 400 000 till läsfrämjande.  I utställningen kommer barnen att möta flera olika kulturella upplevelser och med stöd av pedagoger och genom konstnärliga uttrycksformer hitta alternativa sätt till eget läsande och läsutveckling. Workshop i animation, konserter, dockteater och artist in residence / jourhavande poet i form av Daniel Boyacioglus-

I samarbete med Helsingborgs bibliotek , Sagostund och Sagoträdet med
Lördagspåse kommer att finnas på samtliga bibliotek - låna en påse under en vecka med sagogodis på temat Barbro Lindgren. Påsen innehåller böcker, men även t.ex. film, cd, gosedjur spel och pussel.

Personal från Helsingborgs bibliotek håller i sagostunder i utställningen på Dunkers.

Under perioden 15 juni- 14 oktober kan man slå sig ner under Sagoträdet utanför Stadsbiblioteket och få en saga/berättelse uppläst för sig. Barbro Lindgren och personal från biblioteket står för inläsningen.